8 april 2013

Norrlandet.

Innerst inne är jag nog egentligen norrlänning. Jag är absolut en Wannabe-norrlänning. Då är det bra att vara gift med en äkta sådan, som har sina rötter en bit ut i ingenstans. Längs Sagavägen. Där de som passerar kanske tänker "bor det verkligen folk här ute i ingenstans?". Fast så långt bort är det inte. Det är 6 km till närmsta by, där det finns bensin, mataffär och pizzeria. 

Jag trivs där. Bland skogarna, ån, sjöarna och bergen, som kanske inte är så höga men som böljar fram väldigt vackert. 

Vädret har varit helt fantastiskt. Mornarna har varit kalla och soliga. Framåt dagen har det blivit plusgrader och den strålande solen har värmt oss och även gett oss en aning färg. 


Skoterspår finns det gott om. Då blir promenaderna enklare. 

Backar för att susa fram på snowracern finns det också gott om. 


Vi har en liten stuga här. En sommarstuga som vi fixat i ordning men som saknar el och vatten. Men som har åtminstone två kökssoffor och en fotogenlampa. Vi har inte bott där än. Bara fixat. Det är ett rum och badrum. Så småningom blir det mer och förmodligen större. Men till dess bor vi förträffligt i farmor och farfars hus, som bara ligger 300 m bort. 

2 kommentarer:

  1. Hon en stolsrullning bort9 april 2013 20:47

    Jag också! Jag älskar Norrland. Jag älskar naturen, årstiderna som är MER däruppe, och jag älskar den lugna lunken.

    Låter myyys med stugan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. det är som sagt ett bra tricks att gifta sig med en norrlänning så att man får lite gratis :)

      Radera

Hej! Skriv gärna en rad, eller två. Jag älskar kommentarer!