7 oktober 2013

Längtan.

Jag sitter och försöker komma ikapp med bilderna... Det går så där. Jag började bakifrån och fick njuta av Stockholmsdygnet igen. Inte fy skam det inte. 

Abbe och lutande Stadshuset. 

MakeN hade bokat hotellrummet och önskat att få bo högt upp. Vi fick ett rum på 15:e våningen, av 16. Utsikten var svårslagen.
 

Dags för dusch, vi ville ju vara fina när makeN/pappan kom.


  
Den första veckan i från varandra gick i ett huj. Vi sov på fyra olika ställen och hann knappt med att längta. Pappan hade det bra hemma. Tränade, jobbade, fixade. Andra veckan började längtan göra sig påmind, speciellt när Abbe vaknade vid 5 och jag var helt slut efter att ha ammat hela natten... :) Det där med att vara två, det är något visst med det. Själv är inte alltid bäste dräng. Hur som helst, de där sista timmarna innan vi träffades, det var den längsta tiden. Då var längtan i stället en väntan, och i det närmaste outhärdlig. 


Äntligen!! Äntligen, äntligen, äntligen! Elva långa dagars väntan och längtan är över. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej! Skriv gärna en rad, eller två. Jag älskar kommentarer!