26 mars 2014

Hjärtkateteriseringsdagen, del 3.

Egentligen får man inte fotografera på sjukhuset, i alla fall inte där det finns andra barn eller personal som kan råka komma med på bilderna. Därför har jag inga bilder från uppvaket eller insomningen (mer än en mobilbild jag tog i smyg).

När vi kom till Uppvaket hade Frida vaknat till. Egentligen vill de inte att barnen ska vakna på en gång från narkosen, då kan det bli ett jobbigare uppvak. Frida var lite ledsen och sa att hon var törstig och kissnödig. Hon var lite irriterad och förvirrad. Jag kröp ner i sängen bakom henne. Drog in hennes lukt igen. Höll om henne. MakeN satt på sidan om och strök hennes hand och höll om henne. Hon blev lugn igen och somnade om. Vi låg där och vilade nästan tre kvart innan dr Anders kom och berättade om ingreppet. Mer om det i nästa inlägg.

Efter att Anders hade varit där vaknade Frida till igen. Hon sa igen att hon var kissnödig och vi rådfrågade personalen som sa att det bara var bra om Frida ville kissa. MakeN bar iväg med henne till toaletten.

När Frida kom tillbaka därifrån ville hon ha vatten. Medan vi försöker fixa det blir Frida plötsligt väldigt illamående och blir helt illröd/blå i ansiktet. Hon ullkar. Personalen kommer springande. Frida kräks till slut upp lite blodblandad vätska.

Jag står på sidan om. Håller andan. Skräckslagen. Minnesbilder av hur det var för fyra år sedan. När vi kom tillbaka och fick träffa Frida efter kateteriseringen, fick besked att allt gått bra och plötsligt blev hon blå. Tänker att det var för bra för att vara sant. Det kan inte ha gått så här lätt. Nu dör hon. Nu rullar de snart iväg med henne.

Men, det lugnar sig. Det går inte åt skogen. Det går bra. Frida får tillbaka sin ansiktsfärg, om än lite blekare. Hon dricker lite vatten. Frågar efter glass. Får ett gosedjur och glass som tröst. Vi andas ut.

Efter ytterligare en stund kommer en sköterska och hämtade tillbaka oss till rummet på Hjärtdagvården.

Precis tillbaka på rummet.

Nalle Puh på dvd.

Frida hade ju frågat efter pannkakor och till slut kom de. Tre stycken. Vi hade med Nutella hemifrån. 

Och jodå. Hon var riktigt hungrig. 

Frida tyckte att det var väldigt mysigt att få ligga i sängen, äta pannkakor OCH se på film.

Sköterskan kom in en gång i timmen och kollade syremättnad, blodtryck och hur såren såg ut. Det är ett hål i varje ljumske.

Klockan 17:30 stänger Hjärtdagvården så då fick vi åka upp till 323:an och göra de sista kontrollerna där. Frida hade sängläge till 17:30 och sen fick hon prova att ställa sig upp, och sen promenera till 323:an. Det gick fint.

Vi lekte lite. Frida cyklade på trehjulingarna men fick tillsägelse av sköterskorna att ta det lite lugnt.




Det enda som syns av ingreppet, två små sår i ljumskarna. 

Vid 19:30 fick vi äntligen åka hem. En lång dag för alla. Superhjälten var nog minst påverkad. 

Hela sjukhusvistelsen, både måndag och tisdag, har bara varit positiv. Alla har varit helt fantastiska och gjort det bästa av allt. Alla är lugna och tar sig tid. Men... det gör inget om det dröjer länge till nästa gång.

(Fast vi ska till Urinvägsmottagningen redan på måndag. puh.)

1 kommentar:

  1. Lilla lilla skrållan, man blir helt tagen av att läsa och se. Puh alltså vad ni har att gå igenom.

    Kram AK

    SvaraRadera

Hej! Skriv gärna en rad, eller två. Jag älskar kommentarer!