16 september 2014

Abbelito.

Den här ungen alltså. 

Han är alltid på språng. Alltid på väg. Uppför. Nerför. Klättrandes. Springandes. Hämtandes. Jagandes. Jagad. 

Han vill alltid vara med. När makeN eller jag håller på i köket kommer han farandes med sin stol. Kör över tår och krockar med smalben. När inte hans stol ger tillräcklig åtkomst går han och hämtar en annan. Eller en tredje. 

Han har smakat på det mesta ur slasken. Han har idag bränt sig utan på vattenkokaren samt stoppat handen i kastrull med kokande vatten (båda gick bra..). Han har tippat Stokke-stolen åt sidan, när han satt i den. Han har klättrat över (!!) trappgrinden nere (bula). Han når till allt på diskbänk och bord, utan stol. Vi har precis lyckats fånga saxar och knivar ur hans hand. 

Han pratar för fullt. Men vi förstår inte så mycket. Han kan säga mamma, pappa, tittut och had-n. Had-n betyder tack. 

Han skrattar otroligt mycket. Gråter förtvivlat när han inte får vara med. Han älskar att bli buren. Han älskar att dansa, både i famnen och själv på golvet. Han gör glädjetjut och ilskna vrål. Han älskar att kramas och han gör det så fantastiskt bra. Hans knubbiga armar runt min hals. Kramandes hårt. Hans fniss. Han älskar att titta i böcker. Och ibland riva sönder dem. 

Han förstår väldigt mycket. Kom så byter vi blöja. Var är hunden? Vill du ha välling? Gå och sätt dig i soffan. Klappa fint...

Han bråkar mycket med Frida. Han tar hennes glasögon. Hennes hårspänne. Han jagar henne med pastasleven. Samtidigt är det henne han klappar fint och gärna vill vara nära. 

Bella är hans tredje förälder. Hon skäller, berömmer, uppmuntrar, hjälper, busar, leker, umgås, lär...

Just nu har vi en så otroligt mysig nattningsrutin, Abbe och jag. Det går till så att jag pussar honom på ansikte och hals tills han kiknar av skratt. Pussar lite till. Lägger ner honom i sängen och attack-kittlar honom. Sen pussas vi och jag säger sov gott och går ut. Sen sover han. Det bästa är att han skrattar redan när vi är på väg in i sovrummet. Han vet vad som ska hända. Älsk på det. 

Den här ungen alltså. Han är så otroligt älskad. Han har så många känslor, och han visar dem med hela sin kropp och själ. Och han tar fram så många känslor hos oss. Han vänder upp och ner på vår värld och han gör det med bravur. Älskade, älskade lilla gos. 

3 kommentarer:

Hej! Skriv gärna en rad, eller två. Jag älskar kommentarer!