26 oktober 2014

Tjänster och gentjänster.

Förra helgen tog jag med mig kidsen och åkte hem till mina föräldrar. MakeN hade en kompis på besök och jag ville ge dem tid att umgås för sig själva. Jag jobbade hemma med ballabarn på dagen och sen packade vi in oss i bilen och drog söderut när klockan slog läggdags. 

Och alltså. Att åka till föräldrarna brukar ju vara avlastning. Men med en Abbe. Not so much so. Innan klockan ens var tio hade han trillat ut för trappan en gång (jag fick tag i honom efter en volt...), varit och fingrat på alla glasfigurer i fönstrena, tryckt på alla fjärrkontroller och sprutat Ajax i ögonen och munnen på sig själv. 

Så vi gick till lekparken. 
Bella och Abbe leker väldigt bra ihop. Bella hjälper honom och älskar att få honom att skratta. 

Bella är inne i en klättringsfas... 

Allt som kan klättras på skall bestigas bums. Och om det går att åka kana ner så är det bonus. 

Och hopp. Det är grejer det. Långt och högt. 

Abbe då. Jo, han gillar lekparker. 

Och, jag gillar när han sitter där i gungan och inte kommer någon vart... Hehe.  

Bella... hon börjar bli så stor.... 


Någonstans mellan lekpark, bus och promenader hann jag ta några kort på fina blommor...

...men sen var det dags att hämta lilla gos igen.

Så. Det var tjänsten det. Att ta ungarna och åka iväg. Låta makeN få en helg i hemmahuset på egen hand, med kompis.

Gentjänsten pågår just nu. Det är ungefär en timme kvar. I fredags kväll tog nämligen makeN ungarna och drog till sin bror med familj. Och jag har fått en helg i hemmahuset. Ensam. Jag har promenerat. Redigerat bilder. Bakat bröd. Sett tio avsnitt av Grey's Anatomy (jag vet, jag är typ tio år för sen...). Tagit en tur längs memorylane när jag kollade gamla album och dagböcker jag fick med mig hem från mamma och pappa förra helgen. Minnen alltså, de tar lite tid att gå igenom.

Alltså. Just nu är det jobbigt att åka iväg med Abbelito. Han är överallt. Helst där han inte ska vara. Så man får passa hela tiden och ändå hinner man inte med. Så, de här tjänsterna är otroligt stora. Och det är otroligt uppskattade. Det är kärlek. Sjukt mycket kärlek.

Så. Nu tar vi det lugnt med tjänster och gentjänster ett tag. Väntar på lite mer vett och etikett hos vildingen. :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej! Skriv gärna en rad, eller två. Jag älskar kommentarer!