30 juni 2015

1-2-3, 3-2-1.

När man har noll barn tycker man att man har fullt upp.
När man har ett barn förstår man inte vad man gjorde av all tid man hade förut.
När man har två barn förstår man inte vad man gjorde av all tid man hade förut.
När man har tre barn förstår man att två vuxna är färre än tre barn.

När man har tre barn och har två hos mormor och morfar, då förstår man hur jädra lätt det är med bara ett barn!! Det är ju en fis i rymden. Två vuxna och ett barn!!! Herregud. Så himla lätt. Och barnet får massor med uppmärksamhet. Och det finns tid över. Det är nästan så att man kan ha lite tråkigt.

Jag förstår ju att för att jag verkligen ska förstå hur lätt det är med tre barn, så måste jag skaffa fyra barn. Men jag tänker att jag får helt enkelt strunta i att förstå det.

Men alla ni som bara har två barn. Fatta vad gött ni har det. Och ni som har ett!! Herreguuuuud alltså, så lätt.

Visst är det synd att man inte fattar det när man är mitt uppe i det? När ett barn känns övermäktigt. Och två barn. Och tre...

Men. Med lite barnvakt så får man chansen att tänka lite. Då kan man njuta, av både det man har och det man inte har. Och tänka, att för allt i världen, vill jag inte ha det så här lätt mer än de stunder jag själv valt det.

1 kommentar:

Hej! Skriv gärna en rad, eller två. Jag älskar kommentarer!