2 juli 2015

Andra semesterdagen - löpning, svett, montering och bad.

Fick sovmorgon till 7:45. Hoppade upp med lite pirr i magen. I morse var det nämligen dags för slutprovet med coach Men Mia! Hon hade varnat mig lite innan, att jag skulle vila ordentligt innan. Jag gjorde det genom att jobba för mycket och sova för lite. Men jag laddade i alla fall bra med kolhydrater, hehe. 

När jag träffade Mia vid 9 var det redan 22 grader varmt. Hon log sitt ljuva leende och berättade att vi skulle köra 5 km i kommande miltempo, dvs snabbare än vad jag springer idag. 

Vi värmde upp och sen körde hon och jag hakade på. Tappade lite då och då men då vände hon sig om och log sitt ljuva leende igen "det går bra! du är jätteduktig!". Jag ogillade henne ett tag. Hon var så pigg. Jag var så opigg. Flås, flås. Men vi tuggade på. Jag ville lägga av. Men det gick ju inte för sig minsann. Fem minuter kvar hojtade coachen. Och försökte få det att låta lite. Jag ba'. Nu skiter jag i det här. Det är inte värt det. Men så var det plötsligt 500 m kvar. 300 meter kvar. 100 meter kvar. Liten, liten spurt fick jag till. Jag dunkade in på 25:11 och mina snabbaste 5 km, ever. 

Så då gillade jag henne igen. Väldigt mycket till och med. Jag är stolt över mig och tacksam för all hjälp jag har fått! Det är så gött att någon annan tror på en när man själv inte gör't. 


Jag åkte hem och drack några liter vatten, fixade pancakes-lunch som vi åt på en av alla våra matplatser. :) Medan Abbe vilade middag skruvade jag garderober. Två timmars garderobsskruvande och vi är inte klara. En tredjedel kvar. Håhåjaja. 

Abbe vaknade och ville vara med. Vi fick muta med kex. Det funkade faktiskt ganska bra. Här sitter han på jättefina utemöbler vi fick av min lillasyster. De behöver kanske målas men just nu får de duga som de är. Väldigt fina! 





Abbe fick sin första tatuering igår. Han är mycket nöjd över denna.

Stjälpredan in da house. Fyra av sex garderober på plats. Bara mitten saknas.

Efter monterandet tog vi en sväng ner till sjön och tog årets första dopp. Väldigt härligt! Abbe doppade sig bara till knäna men var väldigt nöjd ändå.

Vi får dagliga rapporter om storungarna som har det bra nere i Ystad. Det var lite hemlängtan första dagen men sen har det varit finemang. Med diverse krämpor som svamp på tungan, ögoninfektion och ont lite här och där.

Ikväll har vi börjat packa och medan makeN klippte gräset smet jag in på mitt kontor för att fixa dagens bilder och kolla mailen. Jag hade fått ett fint mail av coachen (och läs hennes inlägg idag!) med beröm, utvärderingar av passen vi kört samt tips på kommande pass för att jag ska ta mig under 50 min på milen. OMG. Det känns dock inte lika oöverkomligt nu som det gjorde för fyra veckor sedan, innan jag började träna med Mia. Det är sån't hon gör med en.

Så. Man kan säga att dagen börjar och slutar med Mia. Det är väl inte fy skam det!

6 kommentarer:

  1. hihi... jag gillar hur jag liksom tagit över din morgon och kväll... tur att du hade annat kul och vettigt att pyssla med däremellan :) tack för fina ord - igen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. haha, ja precis. En heldag med Mia... det hade varit tufft det ;)

      Radera
  2. Bra kämpat Anna!
    Sååå söt han är den där Abbe-boy ;-)
    Hoppas vi ses i Moratrakten för fotografering senare i sommar!
    Ha en skön semester och njut ledigt,
    Kramar från Svea o Viktoria

    SvaraRadera
    Svar
    1. han ÄR så SÖT. Det är han faktiskt. Rent objektivt.

      Vi ses i höst hoppas vi!

      Radera

Hej! Skriv gärna en rad, eller två. Jag älskar kommentarer!