31 augusti 2015

Cykel tur.

Förra torsdagen svischade jag ju iväg på makeNs supersnabba hybridcykel till jobbet. Jag körde lite galet på ett par ställen men på det hela taget gick det galant och jag svängde upp på jobbet efter 61 minuter, och 25,6 km.

På väg hem var jag med om två udda händelser.

Jag var på väg mot Göta Älvbron i Göteborg, från Volvo, skulle nämligen in på stan och klippa mig. Vid ett tillfälle är jag inne i en stadsdels centrum och hojar. Jag cyklar i kapp en yngling (hehe) som har varit och handlat, typ falukorv/limpa. Det han har handlat håller han i handen och cyklar därför lite krokigt och långsamt. Jag funderar vilken sida jag ska köra om på när han vänder sig om och stirrar på mig. Jag säger glatt "jag funderar just vilken sida jag ska köra om på, höger eller vänster". Som svar på detta får jag någon slags skäll-harang som slutar med typ "du ska inte tro att du kan köra fortare än mig" och han drar iväg. Eh. Jag fattar inget. Han såg ut som en typ surfarkille som eventuellt säljer marijuana. Typ.

Jag släpper iväg honom och cyklar på. Upptäcker att jag kört fel men vet inte var. Plockar fram mobilen och google maps. Plötsligt hör jag en snäll röst "är du vilse?". Jag tittar upp. Ynglingen. Eh... stammar jag, ja, lite vilse. Funderar på om han är psyko. Men han ser snäll ut nu och frågar var jag ska och jag säger Göta Älvbron. Häng med här ska jag visa, säger han och jag hakar på. Ytterst förvånad. Han berättar att han blev irriterad för att jag inte plingade tidigare. Han hade blivit lite skrämd när jag bara dök upp bakom.

Så. In the end. Han var snäll. Hjälpte mig. Ett annorlunda möte.

En stund senare var det dags för nästa händelse. Strax innan bron såg jag en lite äldre herre, man kan säga att det var Ynglingens raka motsats. Fast han cyklade också. Jag tänkte att haha, honom cyklar jag om innan vi kommer upp på bron. Just då vände sig Herrn om och såg mig. Jag såg att det blänkte till i ögat på honom och han började trampa på. Jag med. Jag trampade och trampade. Slet som ett djur uppför bron - det är blåsigt och rejält uppför. Men hur jag än slet så närmade jag mig bara ytterst lite. Herrn trampade på, såg väldigt avslappnad ut. I träskor och t-shirt och upprätt position. Jag flåsade och svetten rann.

På väg ner igen tog jag in lite och när vi kom ner var det rödljus och jag rullade in bredvid honom och utbrast imponerad: Alltså, fy tusan vad grym du är!! Jag har fått slita som ett djur men kom ju ändå inte ikapp.

Han tittar på mig och flinar brett, säger: Ja, jag såg att du ville om så jag slog på högsta läget på elen.

Jag tittar på cykeln och ser nu att han har en elcykel. Vi garvar båda två och sen ger han mig beröm för att jag kämpade på så bra.

Så, en cykeltur med både cykel och tur. Och skratt.

4 kommentarer:

  1. Elcykelmannen, bror till Iprenmannen. Troligtvis inte första gången han spelar ut det kortet på väg hem fr jobbet :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hehe. Näe han var nog en rutinerad retsticka.

      Radera

Hej! Skriv gärna en rad, eller två. Jag älskar kommentarer!