9 augusti 2015

Race report - AIM Challenge 2015 - race.


Jag startade träningsklockan när det var tio sekunder till start. När starten gick tog jag kartan. Annie stod vid cyklarna. Vi satte oss på huk och la upp kartorna. Annie läste upp kontrollerna med höga poäng och jag cirklade. Annie läste upp kontrollerna med låga poäng och jag kryssade. (Fattar ni att vi faktiskt testat kvällen innan vem som skulle göra vad?! Jag tog tid och så kom vi fram till att det här upplägget var två minuter snabbare. Det är så gött att få vara superanalytisk med någon som är likadan!!)

I alla fall. Efter fem minuter hade vi rutten klar och drog iväg. Efter tio minuter skuttade Annie ut i ett träsk och tog den första kontrollen. Andra kontrollen satt som en smäck även den. Vi drog ner till Sälen och hade sån tur att de första kontrollerna satt i ett av de områden vi faktiskt rekat dagen innan. Vi visste hur backen upp såg ut och vi visste att det var fin grusväg även en bit upp. 

Tredje kontrollen fick vi dock leta lite efter, eftersom det inte var helt korrekt markerat på kartan... Det var betydligt lättare än det såg ut. :) Det lärde vi oss också något på. Vi hade ju som mål att ta 20 kontroller och räknade ut att vi alltså borde ta 3-4 kontroller/timme. Det är så ingenjörer jobbar. Första timmen tog vi fyra kontroller. Andra likaså. 

På väg upp till fjärde kontrollen den andra timmen cyklar vi om två snubbar i en lång, seg uppförsbacke. De blir impade och berömmer våra starka ben. Så, vi börjar förstås heja på dem och prata med dem. De frågar om vi tänkt gena när vi kommit upp till kontrollen. Nej! säger jag snabbt. Och lägger till. Det tror jag inte... 

Sen börjar hjärnan gå på högvarv. Det här hade vi inte alls haft i tankarna vid starten. Det innebär en dryg kilometer i obanad terräng, med inte så mycket mer än en myr och två sjöar att orientera efter. Men, det finns en väg som stoppar upp, i fall man går helt fel. Väl på toppen tar Annie och jag oss en snackis och beslutar att hänga på snubbarna genom skogen. 

Strax efter kom ett tredje lag som snubbarna berättar är Friluftsfrämjandet och att de är väldigt duktiga, de kom tydligen trea året innan. Två tjejer, de tar snart täten, verkar vassa på orientering. Vi hakar på men slänger en bläng på kartan då och då. Det är blött på myren och lite tungt att släpa cykeln. Men det är helt klart värt det när vi tjugo minuter senare har tagit nästa kontroll, en högpoängare. Vi tuggar i oss dagens andra bar och drar vidare. 

Den tredje timmen tar vi också fyra kontroller. Vi känner oss fortfarande pigga och glada. Starka. Vi har roligt hela tiden! Faktiskt. Vi skämtar, hejar på andra lag, kämpar, trampar. Vi fattar en massa snabba beslut och kör på. 

Den här gången har vi delegerat det så att Annie har hand om pinnen och stämplar alla kontroller medan jag ansvarar för kartan. I Karlstad gjorde jag både och, det var ingen bra taktik. Erfarenhet is good shit. 

Den fjärde timmen kom det några roliga övningar som gav många poäng. Annie tog hand om det. Jag hejade på. Och bestämde fortsatt rutt. 

Annie SUP:ar, fast på knä. Hon är jädrigt stabil, min partner. 

Annie nästan vid kontrollen.

Efter SUP:en tog vi oss ut i skogen igen. Det jag borde tänkt på här är att vi skulle bytt om till löparskor här men det gjorde vi inte så det blev till att springa ett par kilometer i spinningskor. Det gick bra det med. :) Det var en kontroll på var sida om vägen, 300 m respektive 500 m in. Vi sprang på den första och tänkte att vi borde cyklat. På den andra tog vi med cykeln och konstaterade att det var väldigt onödigt. Vi fick lägga cyklarna efter några hundra meter. När vi kommit 20 meter från cyklarna säger Annie: Pinnen!!!! och ser skräckslagen ut.

Pinnen är det som man använder för att ta kontrollen med. En elektronisk pryl som innehåller all data om kontroller man tagit. Tappar man pinnen blir man inte bara diskad man får även böta 500 kr.

Vi fick i princip hjärtstopp. Andades. Gick tillbaka till cyklarna. Där låg den. Som en liten bit guld i gräset. Det var det mest dramatiska som hände den dagen. Till klockan 22:20 i alla fall.

Efter lite mer cykling var det dags för en kontroll som låg 1 km från vägen. Vi bytte för första gången om till löpskor. Lämnade cyklar och ryggor och kutade (eh... joggade) in i skogen. Jag hade haft krampkänning i baksida lår på den nyss gjorda cyklingen så det var skönt att få springa lite som omväxling. Jag hade krampkänning vid ett par tillfällen men Annie lärde mig att det var bra att hitta en lämplig kadens med bara lite motstånd och så bara trampa på. Funkade fint det.

Nästa kontroll var simning i iskall sjö. Även denna gjorde Annie med bravur.


Och jag ägnar mig åt selfies.

Vi cyklade på och tog några kontroller till. Det mesta var grusväg men vi fick en fin kilometer med rolig mtb-körning nerför Vasaloppsspåret. Vi drog tillbaka till Sälen för ännu en simning, denna gång i iskalla Västerdalälven. Även denna tog bruden med bravur.

Jag gjorde upp en plan för sista timmen.

För nu var det helt plötsligt bara en timme kvar. Vi hade sagt att vi ville ha en timme från rondellen i Sälen, om det nu skulle vara skitjobbigt att cykla uppför backen. Och annars för att hinna ta några kontroller uppe i Lindvallen. Backen upp från rondellen är nästan 6 km och väldigt många höjdkurvor. Ida, Alla kan träna, skrev en bra guide till AIM för någon vecka sedan, och där skrev hon att en hyfsat vältränad person behöver 30 minuter för att ta sig upp. Då var det gött att klara det på 25 minuter ;). Vi nötte på. Trampade om ganska många lag.

Vi hade som plan att ta två kontroller och sen ge oss tillbaka till målet. Men när det var gjort hade vi drygt 25 min kvar. Annie tyckte vi skulle ta en kontroll till och jag ropade stressat "Nej!! Bli inte kåt nu!!!" Med det menade jag att vi skulle vara glada för det vi hade och att vi inte skulle utsätta oss för att bli sena i mål. Annie ropade glatt tillbaka "Jo! Jag vill vara kåt!!!". Så vi asgarvade och sen körde vi bara. Och om vi inte hade gjort det... Ja. Då hade vi inte haft hybris nu.

Vi hann i mål, i tid. Vi tog oss 78,12 km på 5 tim och 48 min.



Sen tog det ungefär 20 minuter att komma ur målfållan. Och vi fick se det rafflande när ett lag kom in på 16:00:00 och precis klarade sig och ett lag hann in med en deltagare och inte med den andra, och några som missade med 20 meter... Kommer man mellan 16:00:01 och 16:10:00 får man 30 poängs avdrag. Kommer man efter 16:10:01 blir man diskad.

Vi diskuterade hur många kontroller vi klarat och kom fram till 23 eller 24. Vi visste att vi tagit fyra kontroller per timme de första fyra timmarna och att det bara blev tre sista timmen. Timme fem var lite diffus, men vi chansade på att vi borde klarat 4. Men, vi hade ju helt fel.

Innan man går ur målområdet lämnar man tillbaka pinnen och de laddar över datan från den. Man får också ett kvitto på hur många kontroller man tagit, när man tagit dem och hur lång tid det är mellan kontrollerna.


Vi stirrade på kvittot. Smått i chock. 31 kontroller??! Nä. Det måste vara fel. Ah, de har räknat med start och mål. 29 kontroller då. Det är ju skitbra!! Men, nä. De har inte räknat med start och mål. Vi tog 31 kontroller. Vi tog trettioen kontroller.

Här fick vi faktiskt vår första släng av hybris. Sen tänkte vi. Och kom fram till att om vi kunde ta så många kontroller, då måste eliten ha tagit minst tio till.

Men, ändå. Vi var så jädra nöjda över vår prestation. Vi var så nöjda med våra beslut. Med vår energi och att vi haft så himla roligt hela dagen.

På väg hem i bilen spelade vi en av våra två theme songs; Kelis - Bossy, och bestämde att nästa gång ska vi heta Team Bossy. (För det är verkligen motsatsen till vad vi är :).


Team Bossy. Det blir bra det.

2 kommentarer:

  1. Grattis till en toppenprestation! Och vilken rolig tävlig, den vill jag också göra! Jag har sprungit en del rogaining och lite swimrun och det här är ju det bästa från båda.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är verkligen superkul!!! Då är det bara lite cykling då så är du redo för strid. Det räcker uppenbarligen med 7-8 gånger cykling ;)

      Radera

Hej! Skriv gärna en rad, eller två. Jag älskar kommentarer!