20 september 2015

Fotomaraton.

Nu sitter jag på tåget hem igen.

Längtar efter kramar, skrik och skratt. Det känns bra att få längta. Jobbigt men bra.

Det har varit väldigt fina dagar. Intensiva men inte alls så stressiga som jag trodde i torsdags kväll. Allt har gått i ett men ändå flutit på helt fantastiskt bra. Jag har hunnit med tunnelbanetåg, fått skjuts hit och dit, promenerat i maklig takt och faktiskt bara sprungit till ett tåg... som var försenat och därmed en onödig springtur. :)

Det blev sju fotograferingar. 13 vuxna. 8 medgörliga barn. 3 mindre medgörliga barn. 5000 bilder.

Jag har gått igenom några av bilderna och fått mig ett gäng goda skratt, fniss och frustande. Nu har jag några (typ åtta) veckors jobb framför mig. Tjoho!

Jag är aningens matt men väldigt belåten. Det här ska jag göra om!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej! Skriv gärna en rad, eller två. Jag älskar kommentarer!