13 juni 2016

AIM ODC -learnings.

I lördags var det ju dags att prova på lite nya små-äventyr igen då. One Day Camp med AIM Challenge.

Det började med genomgång av vad AIM Challenge är och lite taktik kring tävlingen. Vi fick kaffe & fralla - de har verkligen förstått vikten av att hålla blodsockret på en jämn nivå :)

Vid 10:30 fick vi prova på flera stationer med olika klurigheter som man kan stöta på under AIM och nu ska ni få veta vilka det var och om det fanns några tips. Det är ju nämligen så att det inte är alltid som själva kontrollen sitter inom ens räckvidd, utan ibland behöver man ta sig uppåt/nedåt/under/över.

Klättring/Bouldring: Kolla vilken väg som är bäst att ta sig upp. Det är inte säkert att det är den som är vid repet... Det här är Annies grej, så jag behöver inte fundera på det. :)

Repstege: Sätt i hälarna i stället, se till att den andra håller stegen stilla/spänd.

Slackline: Då har man en lina att gå på och, oftast, en över att hålla i. Linan är slack och vobblar därför fram och tillbaka. Tänk på att ha blicken framåt och se till att ha den övre linan bakom huvudet. Det är lättare att räta upp sig om man ramlar framåt, än om man ramlar bakåt. Om kompisen hjälper till och tynger ner linan blir den lättare att gå på eftersom den blir mindre slak.

Högt uppe i trädstam: Ta hjälp av varandra. Jag klev på Helenas axlar och så gjorde hon knäböj upp. Funkade mycket bra (i af för mig :).

Inne i ett smalt rör: Använd armbågarna, typ plankgång, in och ut. Små rörelser. Hjälp till att dra varandra ut om det behövs.

Backe upp: Styr/skjut cykeln genom att hålla en hand på sadeln, och vid behov, en hand på styret. Mycket bättre än att hålla båda händerna på styret eftersom man då väldigt lätt får pedaler på vader och smalben och det gör svinont.

Backe ner: Bär cykeln! Lägg sadeln på axeln och håll i styret med ena handen. På så vis slipper man springa och bromsa med cykeln vilket är mycket jobbigare och svårare, plus större risk för att göra sig illa på pedalerna.

Lian: Okej, den klarade vi inte. Men, jag förstår att man ska låsa fast repet mellan fötterna på något sätt för att på så vis kunna dra sig upp, och ändå använda benen.

SUP (stand up paddling): Justera paddeln så att den är rätt längd (den ska vara så att armen är mitt emellan 90 grader och helt rak ovanför huvudet). Sätt dig på knäna i höjd med brädans handtag. Se till att fören är utåt... Lägg paddeln tvärs brädan och ställ dig upp genom att placera fötterna där du har knäna.
Jag körde dock på knä och det gick väldigt smidigt det med. Det svåra är ju att styra skutan...

Simma: Behåll hjälm och skorna på, resten är valfritt, simma ut, passa på att slå en drill...

Och det viktigaste på alla de här; se till att den som ska ta kontrollen är den som har pinnen!!

Efter att vi provat på allt utom simmet så käkade vi lunch och efter det var det dags för en mini-AIM. Det var 20 kontroller och man hade tre timmar på sig, alla skulle ta alla kontroller. Tanken var att man skulle ta god tid på sig och verkligen träna på kontrollerna, när de var mer på riktigt än vad de varit på förmiddagen, då de bara var runt torpet.

Men. När startsignalen gick och vi fick kartan så växte ju tävlingshornen ut. Hehe. Jag körde med Helena och vi var ett mycket bra team. Hon hittade i området och jag fick guida mer när vi närmade oss kontrollerna. Vi körde på och kom in som tredje lag, av femton. Bästa damlag. :) Men, det var ju som sagt ingen tävling, så vem håller koll... ;)

Det bästa med dagen var att familjen var i målgången och tog emot mig. :) Väldigt mysigt att de får ta del av de här knasigheterna.

Knappt två månader kvar till riktiga AIM. Och vi har tagit det viktiga beslutet att vi ska köra. Hell Yeah.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej! Skriv gärna en rad, eller två. Jag älskar kommentarer!