16 september 2016

Måndag.


Idag ringde "Hemligt nummer" igen. Det var såklart Björn. Det finns en ledig tid på måndag. Vill ni ha den? 

Efter att ha samtalat med mina föräldrar - ja, de kan komma och vakta B & A, och en kort pratstund med makeN så bestämde vi oss för att köra. 

Jag ringde tillbaka och bekräftade. På söndag ska vi in och röntga lungor samt sätta en infart, och ta lite prover för sövning och så. Resten är redan gjort (ultraljud, ekg och vikt & längd). Det gör vi på förmiddagen. På eftermiddagen ska Frida på bowlingkalas med sina klasskompisar. Det går ju inte att låta en sån liten grej som en infart sätta stopp för kalas!

Sen, på måndag morgon, först ut, så kör vi. 

De går med kateter in via ljumsken och upp till hjärtat. Planen är att laga hålen mellan förmaken, ASD, för att se hur högerkammaren reagerar på det. Vi hoppas att den reagerar bra, dvs att den kan slappna av lite. 

Ja. Det är skitläskigt. Värre än tidigare gånger. Man blir INTE van. Men, det är jobbigt att vänta också. Och om allt går bra så kommer ju Frida att bli piggare, det är ju värt en del ångest. Och alternativet att inte alls göra det här, det finns ju inte. Så. Vi blundar och hoppar. 

I helgen ska jag krama alla barnen extra mycket. Och lukta på dem. 

4 kommentarer:

  1. Lycka till och all styrka till er! Önskar en annan hjärtebarnsmamma som följer din blogg just för att livet ju är så mycket mer än hjärtat, men när man väl kommer till kritan är det så otroligt skrämmande. Fast man har ju inget val och dom är så himla duktiga. Hälsningar, Mikaela

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Mikaela! Och tack för pepp och fina ord! Det är väldigt skrämmande... men de är duktiga och ibland får man bara blunda och hoppas att det blir bra.

      Radera
  2. Håller alla tummar och tår! Sofia - trogen bloggläsare du inte känner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är tacksam för alla tummar! Tack Sofia!

      Radera

Hej! Skriv gärna en rad, eller två. Jag älskar kommentarer!